Smörsångare?

Vi-i glööömde smör, vi-i glööömde smör! sjöng dottern på Konsum idag. Melodin kändes välbekant, men jag kunde inte placera den.
Vad är det där för sång egentligen, Amelie?
Jag vet inte vad den heter…pappa brukar sjunga den. 

Det var från Joe Hills Rebellflickan dottern hade hämtat sin sånginspiration. Och faktum är att min syn på delar av arbetarrörelsens stora sångskatt har ändrats en del det senaste halvåret. Det är dock främst Internationalen det handlar om. Jag bloggade om det för ett par år sedan: Internationalen är outstanding när man sjungit alla korta barnvisor och barnet liksom vaknar till litegrann just i skarven där man inte hunnit komma på vilken sång som ska sjungas härnäst. Internationalen, alla verserna, ganska släpigt och tyst får åtminstone Amelie att somna, oftast.

I somras började vår dotter kalla Internationalen för Håkan pratar. Efter ett tag lyckades hon förklara för oss varför hon döpt den till just detta, fantasifulla, namn. Jag var hos mormor och Janne. Vi kom till er och Håkan pratade” . När sambon och jag var på partiets extrakongress i våras hängde Amelie i Åkersberga. På söndagen kom de in till Stockholm lagom till kongressens avslutning. Amelie hann höra nyvalde partiordförande Juholt avslutningstala och Internationalen sjungas. Clever ung dam det där, klart sången borde heta Håkan pratar.

Detta har resulterat i att sambon eller jag drar barnvagnen över Västerås sövande kullerstenar och sjunger Internationalen tyst tyst medan dottern ligger i vagnen, halvsovandes och ropar Högre! Sjung Håkan pratar då!